Kloka tips för cellgiftveckan!


Det här gäller främst för oss som har i tablettform.

1: Gör saker som inte förvärrar ditt illamående. Tex stress, ökad puls, resa med 40 kg bagage med SJ. Har du otur så spyr du hela natten. (Talar med erfarenhet)

2: Testa dig fram vad du mår bra utav. Tex ratar jag helt min vanliga frukost med gröt, smörgås och kaffe, utan kör te, filmjölk/yoghurt och två rostade mackor med skinka. Försöker undvika laktos, då magen är extra kinkig när den får ta hand om cellgifterna.

3: Fasta inte för länge efter att du tagit cellgifterna. Den gången jag åkte med SJ och jag missade mitt nästa tåg med bistro, så blev jag illa tvungen att fasta på 5 timmar med en väldigt sur mage. Det slutade inte bra för mig, då natten spenderades i en hink. Tills magen var nöjd med att rensa ut systemet.

4: Huruvida man är kall och varm kan nog också spela roll. Själv så blir jag extra illamående när jag är kall. Då har jag turen att vara kallblodig (skämt åsido), men jag är en frysen person.

5: Ät inte om du känner rent instinktivt att det är en dålig idé, antagligen så är det en dålig idé. Men man ska nog försöka med något som man känner kan fungera. Ofta räcker det att lukta på maten för att känna hur det känns. Jag själv har en taktik att ju starkare mat (lagom är bäst) desto bättre kan magen ta det, men jag har ätit stark mat sedan liten.

6: Undvik skärmtid så mycket man kan OM det gör att man känner sig illamående att koncentrera sig på något. Om man känner att man mår bra av skärmtid, så ser jag inte felet.

7: Frisk luft är det bästa botemedlet, utan biverkningar, mot illamående. Likadant mot smärta. Talar av erfarenhet, då jag inte tål Morfin (jag spyr tills det inte går mer och då spyr jag lite till). Så syre och alvedon var mina bästa vänner efter hjärnkirurgi. Det lindrar även att köra på "hakuna matata" (mindfulness).

8: Sätt hjärnan på avbytarbänken, då den efter magen, är duktig på att få en illamående. Men då är det "Hakuna Matata", lätt promenad och frisk luft som gäller. Kolla helst inte in i en vägg. Hjärnan är duktig på att börja tänka själv med för lite intryck, såvida man inte har en av och på knapp till hjärnan.

Behandlingen, Hjärnhelvetet, Vanliga dagar | Pilleriller, Themodal, cellgifter, cytostatika, giftpiller, onkologen, onkologi, temozolomide | | Kommentera |

Jag klarar inte av att vara sjuk har jag märkt.

Jag har nu fram till den 15 juli förbud mot att gös ansträngande aktiviteter, Jan får inte ens lyfta ett kg och det går inte bra för mig! Jag har burit för mycket och jag kom på mig själv igår att jag sprang efter ha hämtat Kyra från åkern och jag vill hela tiden gå ut och städa ur stallet. Tur nog så har jag min smarta klocka, som jag kan ställa in en maxpuls, så att jag blir varnad om jag glömmer bort igen.
Hjärnhelvetet, Vanliga dagar | | Kommentera |

Vad gör man när man vet vad man vill, men man har en sak i vägen.

 
Som sagt så vet jag vad jag vill. Har haft flera backup plans, men varenda gång jag är påväg framåt, så kommer livet och biter mig i baken. När jag allt väl fått iordning på mitt skit, så fick jag veta att jag hade hjärntumör och det ställde till med rätt mycket. Tills jag träffade min sambo, fick bättre support på att våga sig på motgångarna igen och när mitt tal som varit en stor brist under 5 år börjat repat sig efter mycket pusch och träning, samt att jag klarar av 75% jobb ifrån 0% jobb och stress, så fick jag veta att min hjärntumör varit aktiv igen och att jag ska operas igen. Vilket suger. Intte själva behandlingen. Jag kommer få ligga på en säng dagarna i ända, titta på så mycket dator/tv som jag vill och när operationen görs, så får jag nog sova. 
 
Men jag kommer få samma besvär igen antagligen och männikors oro över det hela tynger ner mig, då jag inte har någon som helst makt i detta. Förutom att vägra vård. Men då kan man fundera vem som är dum här.
 
Men det är inte problemet, utan tiden är mitt problem samt mina "höga” mål. Jag har inte tid att vara sjuk. Än mindre med en hjärntumör och dess bagage. Jag vill göra det jag vill, vad det nu må vara. 
Jag vet att jag trivs mycket bra med hästar och allt slit och urvridna muskler som kommer med i paketet. 
Men jag jobbade på bättre innan jag fick veta att det bara var en tidsfråga innan det var dags för operation igen...
 
Mitt liv suger ibland, måste jag medge. Men bara på typ 1% utav mitt liv. Resten är rätt mycket toppen.
Hjärnhelvetet, Vanliga dagar | | Kommentera |
Upp