När man inte riktigt prioriterar sin blogg...

Nu har jag inte prioriterat min blogg och nu när jag sitter här igen och skriver, så lyssnar jag på den inte så uppmuntrande musikalen Sweeny Todd. Det är inte alls så uppmuntrande. Ska lägga till att jag jag hade lite dispyter med Virus som vanligt på våran promenad i våra hundmöten...
 
Kan ärligt säga att han är rätt anti andra hundar och hans små utfall mot andra hundar är rätt tröttsamt efter 3 månader i Boden. Kan inte säga att det har blivit något mildare.
 
Lägger in en bild på flickorna, som ett muntert inslag i detta en så länge negativa inlägg.
 
Har i vilket fall försökt piska igång mina systrar med att ta sina hundar på utställning, så de kan bli bedömda, något som ingen av mina hundar har kunnat göra, då de saknat en testikel i rätt plats... Men nästa hund ska jag inte bestämma, utan det överlåter jag till Peo, då mina tydligen ska sakna saker och vara lite mindre hela i sina kroppar.
 
MEN, som jag skrev Men Virus är rätt bra när jag har med hans leksak på våra turer eller när vi är på klubben och tränar, så är han helt inne i oss och kampleksaken. Så jag kanske får ta och försöka ta min skadade hjärna och försöka komma ihåg att Virus är en underbar hund, när jag har leksaken i handen och att är mycket enklare att hantera då för lilla mig.
 
Ska i vilket fall till Örebro på onsdag och så blir det besök hos läkaren på fredagen, vilket ska bli skönt och kul. Jag är nog en av få som tycker att det är kul att träffa sin läkare. Därav att jag har kvar honom och att bor i Boden. Han är en gammal räv i spelet och kan sitt skit och jag ställer off-topic frågor, som han kollar över glasögonen när han svarar som om han funderar om inte det var hjärnan som operarades bort och inte tumören. 
Men nere i Örebro så ska jag hänga med mor i hennes lägenhet och så blir det helgen på gården med far, med lite jakt på schemat. Får inte glömma bort att ta med mig mina hörselskydd ner bara.
 
//BernieB
 

It is raining cats and dogs

Idag så var det riktigt varmt. Igen. Det bestämdes rätt snabbt att Virus och vi inte skulle gå milen i den värmen. Det var för varmt. Virus höll med om det, då han efter sina behov ville gå hem igen.

Det här med värme är inte direkt vår melodi.

Men jag känner mig riktig nöjd över min budget som jag och Peo gjorde igår. Gjorde till och med en liten lista till onödiga saker som jag ska spara pengar till. Peo blev också sugen på att göra en egen sådan lista. Men den blir en mindre fåfäng lista. Typ ingen hårfön eller plattång. Men efter en kort tur med Virus och gett de små franska flickorna fått en halv isbergssallad att knapra på, så drog vi och storhandlade på Storheden.

Det där med att ha en lista när man handlar är en väldigt bra sak när man handlar mat med mig. Jag är väldigt duktig på att hitta ”Bra att ha saker!” när jag handlar. Kom undan med att köpa tre stycken runda Wasa knäckebröd, för att få en smart burk på köpet och ett MYCKET VÄLBEHÖVD tvålfat. Råkade komma med en nagelborste också. Det är inte hela världen, med själva idén med en budget och spara ihop pengar till en bra buffert, är att man inte gör onödiga inköp. Som mina tre stycken runda Wasabröd och en burk. Vi som mycket sällan äter de där runda bröden. Förutom att de med kanel är goda på vintern med te.


Men tvålfatet hade jag glömt att skriva upp på listan och en nagelborste kan man inte leva utan.

Stod och dreglade vid ”Ben And Jerrys” glass ett par sorliga sekunder innan vi gick vidare. Virus fick fjäskgodis och så ska jag göra blodpudding godis till honom någon dag.

När vi åkte hem så tog vi omvägen genom Avan. Det var en trevlig väg. Men de byggde om den vägen. Det regnade också. Vägen var i huvudsak grus. Det regnade väldigt hårt. Engelsmännen skulle säga ”it is raining cats and dogs”…

Min svarta lilla bil var inte ren längre när vi kom hem. Den var väldigt skitig. Jag kommer för den delen inte heller köra den vägen så länge som den vägen byggs om. Men så fort den är klar så ska jag med fördel åka den rara vägen, som är helt klart lugnare än 97’an.

 

Men även om det regnade kubikmeter med vatten över Avan och österut, så var Sävastön torr och varm. Men inte lika varm som tidigare.

Men Peo och Virus gick ut på en grabbtur, där bara män var inbjudna enligt Virus. Det blev självklart milen.

Jag var hemma och tog det lugnt. Sov lite, organiserade kylen och frysen och diskade. Det var även min tur att laga mat idag och det blev Chicken Nuggets med grönsaker, dip och couscous. Det är riktigt gott med egengjorda nuggets, även om det är rätt kladdigt att få på mjölet på kycklingfilén, sedan bada i ägg och efter det är det ner i ströbröd. ”I’M THE DOUGH MONSTER!” säger mina fingrar. Typ.

När det kommer till att steka det, så kan vi ta det på en gång. Jag suger på att steka saker. Men att fritera i olja är en helt annan saga. Så jag körde på att fritera med så lite olja som möjligt.

Det gick, så jag kan inte klaga.

 

//BernieB

Bild: Ica.se 
Recept

Hur man överlever Sävast Ski teams motionsspår.

Först ska du ta dig dit. Peo, jag och Virus valde att gå dit. Det är ca 2 km att gå dit från vår lägenhet. Tanken att gå våra 10 km blev det och vi styrde stegen mot 9 km spåret. 

Det varken jag eller Peo visste, var att Sävast Ski Team är brutala människor, som har ett hemskt spår.

Då gick vi bara. Folk joggar, springer och åker längdskidor på det spåret. Alla vi tre dog ett par gånger längst spårets gång. Det är branta uppförsbackar, minst lika branta utförsbackar. Även om utsikten är vacker när man allt väl är uppe på någon topp, så styrs spåret ner igen, enbart för att gå upp igen. Det där med att ha backträning är onödigt tycker Sävast Ski Team. Här har vi det under den vanliga turen. Why not? Är man allt väl igång och ska konditionsträna, så är en rejäl backträning bra för hälsan.
Efter ett stall så var backen så brant att det knappt gick att gå upp för. Jag hoppas inte att de åker skidor uppför den backen. Inte utför heller för den delen. Den gick i sicksack för att det var så brant ville jag inbilla mig, men det hjälpte inte oss satar från att dö och tappa farten till en döende Zombies takt.

 
 

Sluttningarna längst spåren är en mardröm att råka ramla ut för den delen också. Det var nog ca 45 graders lutning. Där åker de längdskidor.
Kunde bara tänka mig ett scenario och det var att om till exempel jag skulle åka längdskidor där, NU säger vi att jag lyckades ta mig till den delen av spåret med skidor utan att ha dött på vägen, men jag skulle snubbla, rulla nerför sluttningen, träffa några tallar och till sist träffa en bil på vägen nedanför. Om bilarna skulle missa mig så skulle jag ha rullat vidare mot Luleälven och förhoppningsvis inte gå igenom. Detta scenario skulle gå lika bra att jag kort och gått åkt offpist nedför denna sluttning, i äkta Telemark-stil, och gått igenom Luleälv isen.

 

Men i överlag så är spåret väldigt fin med tallskog, berg, dalgångar med fina växter och myggor, träsk med väntande myggor och djupa sandiga spår där mjölksyran tar krampaktiga grepp om lårens muskler och man kvider som en schäfer hane hos veterinären och även där är de trevliga myggorna.


Ni tänker nu att de två tappra människorna borde ha lärt sig att ta med myggstift vid det här laget.

Men det har vi inte gjort. Vi är envisa nog att tro att myggorna ska vila varje gång vi går vår promenad. Så vi är tömda på blod, svett och tårar efter varje tur.
Bokstavligt talat.

 

En km kvar till ”mål” så kom tjärnen som jag och Virus längtat efter. Mest Virus, då jag inte ville bada. Men när vi såg tjärnen, så tjoade, sprang och hoppade jag och Virus lyckliga som få till tjärnen, för att Virus skulle få bada och svalka sig. När vi insåg att den andra sidan av tjärnen verkade trevligare, så sprang vi lika lyckliga runt tjärnen, efter att vi lekt på en bro först. Men vi sprang sedan igen, Virus fällde mig, jag ramlade hårt, Virus försökte slicka ihjäl mig, jag föste bort honom, kom upp på fötter igen, sprang vidare, fortfarande väsnandes lyckligt med Virus mot den trolovande strandkanten, kom fram. Kastade ut en pinne åt Virus i vattnet, Virus simmade ut, hittade inte pinnen, jag kastar ut en ny efter några sekunder som Virus söker efter en avsaknad pinne, Virus hämtar den nya pinnen till mig och vi är återigen lika lyckliga och hoppar runt lyckliga över den lilla pinnen.

 

 

Under tiden så undrar Peo vart de två överaktiva varelserna får sin energi ifrån. För att innan de kom till tjärnen så gnällde den något intelligensbefriade flickan att hon hade ont i fötterna och den galna hunden var väldigt trött. Så trött att han inte brydde sig om något.

 

 

Peo kommer fram till, under tiden det udda paret dansar runt sin pinne, att det måste vara en skillnad mellan den vanliga energin och lekenergi. För att energi har det udda paret minsann.

 

 

 

/// Bernie B