Tankar från förr

Jag kommer ihåg när jag var yngre, ungefär 8-10 år och jag höll på och red in en shettlandsponny under mammas råd och tips. 

Jag ville lära Molly, som ponnyn hette, skänkelvikning och andra bra lärdomar. 

Jag frågade mamma om hur man lärde hästen att gå undan för skänkeln först och främst. Hon svarade att man trycker med skänkeln och hästen ska gå dit man trycker. Om de inte förstår, så får man hjälpa de och styra vägen. 

Jag som måste ha en form av asperger, för att jag misstolkas det helt och hållet. När jag tryckte med vänster skänkeln, så lärde jag Molly att man skulle gå emot skänkeln och göra framdelsvändning. 

Hon lärde sig det väldigt bra, men jag kunde inte lista ut hur jag skulle få henne att göra skänkelvikning. Då hon bara gick runt mitt ben när det tryckte. 
Precis som jag lärt henne. 

Så jag frågade mamma en gång när vi var ute med hästarna, hur jag skulle få Molly att göra skänkelvikning. 
Hon undrade hur jag gick tillväga och jag förklarade hur jag gjorde. Jag berättade nog bara min version av min verklighet, utan detaljen att Molly gick emot skänkeln.

Mamma försökte förklara igen att när jag trycker med benet så ska Molly gå "ifrån" trycket. Jag förstod då lika bra som innan och fortsatte att lära henne att gå emot skänkeln. Jag insåg långt senare med min senare ponny att jag misstolkat det helt och hållet.


Förr | |
Upp